Pedagogik handlar i grunden om hur man på bästa sätt förmedlar kunskap eller utbildar folk. Begreppet kommer i grunden från uppfostran av barn, eftersom olika tillväga gångs sätt kring att ge barn information kan ledda till nivåer av framgång. Pedagogik har därför mycket att göra det bästa sättet att uppfostra barn eller barn ska ha det lätt att ta in kunskap. Eftersom pedagogik handlar om hur samhället bäst kan lära sig kunskap blir det automatiskt en samhällsvetenskap. Många som arbetar med pedagogiska frågor testar teorier för att bekräfta hur personer från en tidig ålder kan formas på bästa sätt. Man har igenom tiderna lyckats till stora framgångar kartlagt några av de faktorerna som är relevanta till den fysiska, psykiska eller moraliska hälsan. Man har kunnat se hur exempelvis fattigdom gör det svårare att ta in information och hur andra sociala förhållanden kan påverka personers uppväxt. Pedagogik är både teoretisk eftersom man arbetar med att försöka komma på nya teorier och idéer. Samt praktisk då man tittar på hur olika typer av utbildning och förhållanden påverkar individer.
Metoder inom pedagogik
Metoderna som används inom den pedagogiska läran är till för att göra det möjligt att lära sig lättare. Undervisningsmetoder är den vanligaste formen av pedagogik och handlar om hur man på bästa sätt skapar en positiv interaktion mellan elev och lärare. 1700-talet pedagogik satte grund för hur vi exempelvis undervisar matematik och läsning. På samma sätt har pedagogiken gjort att lärarutbildningen idag handlar om undervisningsmetoder och andra pedagogiska metoder.
En metod är den som Sokrates kallade för majetik och är som en grund i pedagogiken. Majetik handlar om hur de som lär sig något också måste utmana ämnet. Därför måste elever tänka istället för att bara blint imitera. Frågan blir då hur man lär ut något, samtidigt som man utmanar uppmanar till att ifrågasättande.
Den svenska pedagogiken
Enda sedan 1900-talet har pedagogiken varit en vetenskap och studerats i Sverige. Det var på 60-talet som ämnet gjorde sin stora entré inom den svenska vetenskapen. Problem var att personer som använde talade om pedagogik exempelvis lärare själva saknade den kompetensen för vetenskapen. Utan kompetens var man tvungen att studera men det fanns inte någon som kunde lära ut pedagogik som vetenskap. Därför skapade man på 70-talet en professur på Uppsalas Universitet i ämnet. När man skapade en professur skilde man på pedagogik eller undervisningsvetenskap från de vetenskaper som tidigare varit en del av ämnet. Som inom mycket i vetenskapen vill ingen vara sämst därför startade de andra svenska universiteten snabbt upp liknande professurer.
Precis innan sekelskiftet var mycket av fokusen på hur elever lär sig saker och hur man bäst skulle kunna utveckla deras kunskap bättre. Därför har vi idag ett stort intresse för arbetssätt och arbetsmiljö, på många sätt blir det fortfarande relevant kring dagens idéer. Många idéer som självständigt lärande och diskussioner i klassrummet har kommit på grund av dessa idéer. På samma sätt skapade man många nya typer av metoder för att lära sig matematik och glossor i form av dataspel eller andra typer av lekar.